i livet är varje slut bara början på något nytt

På tal om något annat....jag har varit lite orolig för pyret i magen igår eftermiddag/kväll. Jag kände inte henne alls. Kände inte henne någonting, så jävla jobbigt. Kände ingenting i morse när jag vaknade heller :S

De där fosterrörelserna kan verkligen sätta sprätt i huvudet på mig! 

Men NU har hon vaknat till liv och jag lyckats lugna mig lite. BM sa att jag borde känna henne minst 10ggr per dag nu och just det där tydliga 10 gånger blir som en besatthet!😪😪😪

Jag har ju inte varit orolig någonting under hela denna tiden men nu är det som att jag bara nojjar för allt! 

Är väl lite så att jag hela tiden tyckt att allt varit så overkligt och jag har inte haft någon direkt mage som "bevis" på att jag har något där inne, nu däremot så är ju lilltjejen ganska stor i magen och väger drygt 1kg, hon hade liksom haft en chans att överleva på utsidan min mage och då har det blivit lite som en reality check för mig. Jag är gravid, jag kommer bli mamma och jag älskar den här lilla tjejen så ofantligt mycket redan nu! Att hon ska må bra och vara frisk är min första prioritet här i livet!