Pluggar som bara den!
I drygt 1 timme har jag suttit här och hållt på med min tenta! Jag tyckte jag var klar med den men efter opponeringen i onsdags så kan jag ju säga att jag definitivt inte är klar längre!
Jag som en gång i tiden var sjukt grym på att skriva arbeten:S
Jag är iallafall i Åsa nu hemma hos Andreas. Andreas är och tränar fotboll så jag passar på att plugga.
Ikväll vet jag faktiskt inte vad som kommer att hända....var något snack om utgång men jag vet ärligt inte om jag är sugen alls! vill bara ta det lugnt denna helgen inte göra ett skit....jag behöver ladda upp mina batterier känner jag! (förstå piken andreas:))
Jag har i allafall kommit en bit. inte alls långt men en liten bit.
Har lyckats stryka två punkter av de hundra punkter som min lärare gav mig att ändra på!
Jag har landat!
Nu har jag bott här i Göteborg i snart exakt 3 månader. Tanken var väl att jag skulle uppdatera så att mina nära och kära i Malmö skulle veta vad som hände här, men saken är den att jag inte över huvudtaget har haft någon lust att skriva. Det har varit alldeles för mycket som skett här. Inga stora grejer för omvärlden men stora grejer för mig personligen. Det tar helt enkelt tid att anpassa sig till ett helt nytt liv! Ny skola, ny arbetsplats, nya vänner och sen dessutom gå från att ha ett distansförhållande till att träffa den man älskar varje dag. Allt detta har tagit väldigt mycket på min energi och jag har inte riktigt känt att jag har haft kontroll (vilket jag hatar).
Den senaste tiden har saker och ting varit värre än vanligt. Jag har haft en tenta att skriva samtidigt som jag har försökt sköta mitt jobb, börjat ta upp träningen igen och försökt vara en bra flickvän och dessutom tvätta, laga mat, städa och diska och försökt så gott jag kan hålla kontakten med mina nära och kära hemma i skåneland. Allt detta har gjort att jag blivit väldigt stressad. En stressad Louise innebär en Louise som det i princip är omöjligt att vara i närheten av. Jag blir lätt irriterad och gnällig, vägrar lyssna och bara slänger skit på alla andra. Att jag sen har en pojkvän som bara vill mitt bästa och ber mig tagga ner har gjort mig ännu argare (Förlåt)
Nu känns det som jag bara babblar men det jag försöker komma fram till är att jag idag för första dagen på länge känner mig till hundra procent avkopplad och därmed också till hundra procent lycklig!
Jag har verkligen allt jag någonsin kunnat önska mig, jag lever mitt drömliv, jag bor i min drömstad och jag BOR tillsammans med min drömkille!
Ja mina kära vänner nu har det kommit ut, JAG har blivit sambo och jag ÄLSKAR DET!
Att få dela mitt liv med Andreas är den största lyckan för mig!
Idag på eftermiddagen åkta vi till ullared och shoppade massa tvättmedel och annat sånt roligt som man måste köpa när man inte bor hemma längre och vet ni....vi betalade med våra GEMENSAMMA pengar! jajamensan :)
Det jag vill säga är väl att jag äntligen har landat här! Efter tre månader kan jag äntligen från hjärtat kalla detta min hemstad, det är här jag bor och jag trivs som bara den!
helt hopplöst!
har börjat skriva på min eximinationsuppgift idag. Det går helt åt skogen. Jag får inte fram något vettigt överhuvudtaget. Trodde detta skulle gå hur fint som helst, jag brukade ju vara grym på sånt här! Verkar inte vara så längre dock! Helt hopplöst känns det som!
