nu är jag ensam...

Andreas har åkt hem och det gör ont i hjärtat, den där sista pusselbiten som gör mig hel bara åkte i väg. Nästa helg träffas vi förhoppningsvis igen och det gör mig så glad!

direkt efter jag sagt hejdå på centralen åkte jag direkt hem, la mig ute i trädgården och somnade direkt! en timme senare är jag nu vaken...men inte utvilad:P

Nu sitter jag här och leker lite med min dator, försöker lära mig allt:D


Vill bara lite snabbt såhär tacka min underbara älsklings Anna för en sjukt rolig och bra helg!LOVE YOU!!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0